Den huvudlöse betjänten

Vem är han, mannen utan huvud som vandrar vid Djursnäs? Och varför ändrade Muskån sin riktning en höstnatt år 1694?

Djursnäs allé. På Djursnäs sägs en huvudlös man vandra.
Bild: Helene Skoglund

Spökhistorier finns överallt, även i våra trakter. Många har vandrat genom historien ända fram till våra dagar och ofta är de knutna till gamla slott och herresäten. Hur sanna de är, är förstås upp till var och en att bedöma ...

På Djursnäs gård i Ösmo finns minst ett spöke, berättar Nynäshamns kommunantikvarie Maria Landin, som även den här sommaren kommer att leda Kerstins Taxis busstur "Bland troll, spöken och märkliga personer" där några av traktens gengångare presenteras (den 7 augusti).

I början av 1600-talet ägdes Djursnäs av släkten Yxkull. De första var Gustav Vasas sondotter Helena Magnidotter och maken Wollmar Yxkull, hovmarsalk åt Karl IX. Någon av "Yxkullarna" ska ha orsakat en stackars betjänts död, berättar Maria Landin.

Den huvudlöse betjänten vandrar än

10 juni 2014 06:00

Vem är han, mannen utan huvud som vandrar vid Djursnäs? Och varför ändrade Muskån sin riktning en höstnatt år 1694?

På Djursnäs gård i Ösmo finns minst ett spöke, berättar Nynäshamns kommunantikvarie Maria Landin, som även den här sommaren kommer att leda Kerstins Taxis busstur "Bland troll, spöken och märkliga personer" där några av traktens gengångare presenteras (den 7 augusti).

I början av 1600-talet ägdes Djursnäs av släkten Yxkull. De första var Gustav Vasas sondotter Helena Magnidotter och maken Wollmar Yxkull, hovmarsalk åt Karl IX. Någon av "Yxkullarna" ska ha orsakat en stackars betjänts död, berättar Maria Landin.

- Maken Yxkull var ute i krig, men hans fru på Djursnäs födde ett barn utom äktenskapet som hon lät ta livet av. Kroppen ska ha grävts ner i källaren.

När Yxkull sedan kom hem och fick höra talas om detta högg han utan betänketid huvudet av en av hushållets betjänter.

- Därför går han nu omkring där ute, utan huvud. De flesta spöken brukar visa sig när de har något att berätta, att de är oskyldigt anklagade till exempel...

Inga byggnader finns kvar från den tiden, men betjänten sägs ändå visa sig.

- Det sägs också att man hittade ett skelettet efter ett spädbarn i gårdens källare vid en renovering någon gång under 1900-talet.

En annan historia hör till Nynäs gods. Där utspelade sig hösten 1822 ett morddrama, där den nioåriga godsägardottern Hedvig Ulrika Rosalie Adlercreutz blev mördad av sin egen barnskötare, Fredrika Mellgren.

- En vit skepnad i form av en dam går sedan dess i parken mellan ekarna.

Kanske är det Fredrika Mellgren, som miste huvudet för sitt dåd.

Många av historierna har nedtecknats av Viktor Pettersson, som 1931 bildade Sotholms Härads Hembygdsförening och som inte bara samlade in mängder av gamla föremål i bygden, utan också berättelser.

En är den om prästen i Ösmo som satte sig upp mot djävulen, berättar Maria Landin.

- Prästen hade ett avtal med djävulen om själarnas fördelning. Djävulen skulle få vissa, och kyrkan vissa. Men när prästens son Laurentius Weldt tog över, visade det sig att han inte alls var intresserad av avtalet. Han ville få alla församlingsbor till himlen, och kastade ut djävulen när han kom för att prata om saken.

Djävulen blev arg och sökte upp en torpare som han tidigare hade hjälpt. Torparen fick följa med in i skogen, men där han tappade bort djävulen i höstmörkret. Plötsligt hörde torparen ett konstigt ljud och fick se Muskån komma emot honom. Hur han än sprang, följde ån efter. Där rinner ån i dag.

- Följden blev att prästens kvarn blev utan vatten. Djävulen hade fått sin hämnd, berättar Maria Landin.

- För oss kan det låta lite långsökt, men den här historien har troligtvis sitt ursprung i att ån bröt sig en ny bana.

I sin bok "Ösmo" från 1930 skriver kyrkoherden Axel Quist att Muskån - som under hela 1600-talet hade drivit kvarnhjulet vid prästgårdens kvarn - plötsligt bröt en ny bana år 1694. Vad orsaken kan ha varit spekulerar han dock inte i.

Laurentius Weldt, präst i Ösmo församling (1692-1731) bröt avtalet med djävulen och fick se sin kvarn utan vatten. Porträttet hänger i Ösmo kyrka. Foto: Helene Skoglund

Helene Skoglund
helene.skoglund@nhp.se