Roligt att veta om Stora Vika

Mitt ute på Sorundaböndernas gamla bondland, Ett Hypermodernt samhälle med hyreshus, radhus, egnahem, ungkarlshotell och tjänstemannavillor. Ett samhälle där allting, dygnet runt, kretsade kring lera, kalk och cementfabrik.

Det var här i Stora Vika år 1946 - 1980

Här var det engång en stenåldersboplats och hem för vikingarna. Sedan kom ingenting under 1 000 år sedan kom Skånska Cement och Cementfabriken.

När Skånska Cement drog i gång projektet handlade det om en nyinvestering på omkring 75 miljoner kronor. 

Stora Vika var innan det nya moderna samhället byggdes upp, några gårdar där man utöver jordbruket också sysslade med skogsbruk och fiske. Det fanns bara smala, krokiga vägar till byn och att ta sig hit t.ex. från Stockholm var ett äventyr.   

Den här delen av Sörmland hade levt ett undanskymt liv. En vacker plats med Fållnäsviken och skärgården utanför som kronan på verket.

Kalkstensfyndigheter med 50 miljoner ton kalksten till ett djup av 100 meter. 

Kalkstenen i Stora Vika är så kallad urkalksten av mycket hög kvalitet som kan jämföras med carraramarmor. 

Samtidigt med Cementfabricken, växte under ett par år, ett helt nytt samhälle fram, med hyreshus, radhus, villor och egnahem. Omkring 200 lägenheter och ett 40-tal egna hem blev det totalt och som mest bodde det upp emot 1000 invånare här. Det var folk från de mest skilda miljöer som i ett slag samlades i Stora Vika, från 0 till 800 på ett år. Det var ett helt unikt projekt som genomfördes. Aldrig tidigare hade det i Sverige byggts ett samhälle utan att det tidigare funnits bebyggelse som utvecklats.

Stora Vikas bostadshus byggdes inte i trä eller tegel, utan i betong. Ett logiskt val av byggmaterial för en byggherre som sysslade med cement. Först göts väggarna liggande som sedan restes dagen efter och göts ihop. De synliga fogarna i husens hörn gestaltades som hörnknutar. Ekonomiska kalkyler bekräftade att småhus i betong byggda efter denna metod kunde konkurrera med monteringsfärdiga hus i trä. Dessutom var de brandsäkra. Det fanns inga namngivna vägar med gatuadresser inom bostadsområdet, istället var bebyggelsen indelad i kvarter med namn som hade anknytning till cementfabrikens verksamhet, exempelvis Ugnen, Cylindern, Navet eller Mejseln. Sedan början av 1970-talet finns dock namngivna vägar som för tanken till det historiska kulturlandskapet, bland annat Täppvägen, Bondängsvägen och Marstavägen.

Cementfabriken stod klar 1949 och var då en av världens rationellaste och modernaste fabriker.

Föreninglivet blomstade och man behövde inte ha några större fritidsproblem om man inte ville. Utöver idrotten fanns en föreläsningsförening för dem som ville odla sina kulturella intressen. Den anordnade det mesta från konstutställning till teater. Scoutföreningen var ett annat populärt inslag liksom Stora Vikas blandade kör.

Midsommar var ett av de verkliga stora festtillfällena. Då tågade hela Vika man ur huset och samlades för att dansa, tävla och leka. Valborgsmässoafton var en annan stor händelse. Då firade man med en präktig eld och ett ordentligt fyverkeri. 

Information hämtad från häftet: Ett stycke historia, Stora Vika 1946 - 1980, finns att läsa hos Stora Vika IF